Jag hittade en gammal text som mica skrev till mig en gång i tiden (2004).
Får nästan tårar i ögonen när jag läser den, 14 års vänskap <3
Sandra Jernberg.
Hon är en underbar kompis. En liten ängel. Som man kan prata med om allt.
Alltid när jag har haft de svårt har jag pratat med henne. Hon är jätte bra att prata med. Ställer frågor och lyssnar. Till och med på Julafton pratade jag med henne om mina problem och hon kunde hjälpa mig då med.
En underbar vän är hon också. När jag träffade henne så gick vi i Judo tillsammans. Sen dess har vi vart kompisar. Ja kommer ihåg första gången jag tävlade i judo. Då tävlade jag mot henne. Jag förlorade då. Först blev jag ledsen. Men sen fick jag en underbar känsla och blev glad igen. Så förstod jag att jag blev glad för att hon vann. Att min kompis vann. Och det värmde. Redan då kände jag så mot henne. Jag lärde mig hur det var att älska en kär vän. Och det gjorde jag då.
När vi träffas har vi jätte kul. Sist var vi på bio. Tittade på Bombay Dreams. Vi skrattade mest i hela salongen. Det var jätte roligt.
Hon betyder allt för mig, och är en av mina bästa vänner. Så underbart snäll är hon. Skulle nog inte klara mig utan hennes stöd. Hon stöttar mig när det gäller allt. Minsta lilla grej. Och det är jag evigt tacksam för.
Jag kommer ihåg en gång jag gjorde så att vi blev ovänner. Det var en gång på Judon då jag inte va me henne så mycket. Då hade jag dåligt samvete jätte länge. Men när jag sen sa förlåt var hon som om det inte hänt nånting. Sånna borde alla bara. Sånna som hon. Då skulle världen vara full med underbara varelser som går omkring o ger kärlek till allt o alla. En underbar värld heltenkelt.
Älskar dig vännen.
Hoppar du, så hoppar jag.
En dag på stan när jag fyllde 14 eller 15. (kolla in mitt halsband) fick de i födelsedags present. Julia och mica sa att jag var deras prinsessa.
Fyfan va jag älskar er <3